Egentligen är vi svenskar bra fega. Frimodighet är ju närmast syndigt. Om nån är "annorlunda" är den inte unik utan udda. Om man säger nåt som inte majoriteten håller med om är man korkad. Ifrågasätter man skolans sätt att lära ut eller annan auktoritet är man plötsligt en bråkstake. Skum värld vi lever i.

Fick höra en historia om afrika idag. Så vitt jag har förstått händer det mycket i afrika. En vän berättade om hur hon hade fått se Guds kraft i praktiken då massor med folk blev frälsta och hur sjuka botades. Varför händer inte sånt i sverige? Varför ställer vi kristna oss inte bara upp på gatan och predikar evangeliet? Varför berättar vi inte för killen på max om Jesus? Varför lägger vi inte händerna på sjuka och botar dem i Jesu namn? Varför för vi inte folk till Jesus? Det är ju det viktigaste som finns och vårt uppdrag här i livet!

Det är ju inte särskillt svårt! Allt du behöver göra är att vara ett vittne. "Ett vittne?" tänker du, "Jahapp? Och det innebär?"

Jo. Att vara ett vittne innebär att berätta det man har sett, hört och upplevt. Ska det va så himla svårt? Vi kristna har upplevt Jesu Kristi kärlek och nåd genom hans död på korset. Att det ska va så rackarns svårt att berätta för våra medmänniskor om det! Vad kan det bero på tro? Jag tror vi helt enkelt är fega.

Vi vågar inte berätta eftersom vi är rädda för vad folk ska tro och för att de ska tycka vi är korkade å hjärntvättade.
Men vi vet att vi inte är hjärntvättad. Iallafall vet jag att jag har valt Jesus av egen slutledningsfömåga genom att använda mitt sunda förnuft och väga det med mina upplevelser av Gud. Den enda logiska förklaringen är att Gud finns.

Dessutom har vi niget att vara rädda för. Vi har världens skapare på vår sida!
"Om Gud är med oss, vem kan då vara mot oss?" har jag för mig nån har sagt.

Vi lever i bästa fall c.a 100 år här på jorden. Jämfört med evigheten är det en fjärt i rymden. Vi kommer alla spendera evigheten. Antingen med Gud eller utan Gud.
Borde vi inte då satsa allt på att få med oss våra vänner till Gud som har givit oss vårt liv och befriat oss från alla bördor?
Det är inte alltid lätt men det är värt ett försök! Och inte bara ett! Vi bör försöka och försöka om och om igen tills hela världen förstår att Gud är bäst! Vi kanske inte lyckas varje gång. Många gånger kommer det kännas tort och bara korkat. Många gånger kommer folk vända sig bort från oss eller tycka vi är dumma i huvet. Men det spelar ingen roll. Vi vet att vi talar sanning och det kan de inte ändra på.

Ett barn behöver ungefär 12 gånger på sig att lära sig något. Är det då så konstigt att inte alla förstår sig på Jesus på en gång?