Finns Gud?

Frågar du mig är svaret helt klart JA! Huruvida man vill kalla denna gud för Jesus, Allah, Världsanden osv. spelar ingen större roll... Men jag tror helt klart att någon form av något högre gudomligt existerar.

Det finns många misstag som folk enligt mig gör sig skyldiga till när de försöker finna ett svar på frågan om Guds existens. Det första är att man ofta fokuserar för mycket på en specifik religion och vad den har för nackdelar. Det är vanligt att man hör saker som ”Hur kan du tro på en god och kärleksfull Gud som älskar alla när kyrkan dödade massor av människor i korstågen?”

Det påståendet tycker jag personligen är helt meningslöst. Man har använt sig av någonting som inte alls har med saken att göra som argument för att Gud är fel.

Jag är väl medveten om att kyrkan och andra religiösa grupper har gjort mycket dåliga saker ”i Guds namn”. Detta betyder dock inte att den Gud de påstår sig företräda är sådan. Om Gud är kärleksfull och god kan man ju med ganska enkel logik dra slutsatsen att han INTE vill att vi ska kriga, döda folk, tvinga andra att gå till kyrkan varje söndag, läsa bibeln pärm till pärm en gång i månaden och så vidare. Många troende verkar ha missat det där lite grann. Man hakar upp tron för mycket på regler, traditioner och kulturella normer. Det viktiga, tycker jag, är att man fokuserar på vad det egentligen handlar om.

Om man studerar bibeln och försöker få ut vad den egentligen vill säga kan man sammanfatta det hela med två bibel verser. ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin ende son, så att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv”(Joh 3:16) och ”Han svarade honom: "Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. ”Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: ”Du skall älska din nästa som dig själv.”(Matt 22:37-39). Här finner man ingenting som säger att man ska göra precis som Gud säger, att man måste kunna bibeln utantill, att man måste be tre timmar om dan eller att man måste gå till kyrkan varje söndag och ha slips och finskor. Det enda som står är att man ska tro på Gud, ta emot den gåvan han har gett i form av syndernas förlåtelse genom Jesu död på korset, älska honom som han har älskat oss och älska sin nästa som sig själv. Det är inga superjobbiga grejer. Det krävs ingen lång utbildning eller särskild speciell fysisk prestation för att klara av det. Det är bara en fråga om inställning!

Jag tror att man kan tro på Gud på flera sätt. Det handlar i grund och botten inte om att ha en välutvecklad bild av hur universum fungerar och förstå precis allt som står i religiösa texter. Det viktiga är var man har sitt hjärta. Det bibeln säger om hur man bör leva är enbart riktlinjer för hur man ska göra för att följa den mall Gud har gjort. Det är ingen obligatorisk regelbok utan snarare en handbok för hur man kan göra för att det ska bli bra i slutändan. Självklart kan man göra på sitt eget sätt men då finns risken för att man kanske hamnar knasigt. Man kan jämföra det med att bygga ett hus. Det finns oftast en ritning och om man följer den blir det troligen en bra byggnad om man gör allting rätt. Man kan ju välja att strunta i ritningen och bygga lite som man vill. Då får man dock se till att räkna med att det kanske inte riktigt blir som det var tänkt när man är färdig.

Sammanfattningsvis vill jag återigen påpeka det jag skrev i början.

Gör inte misstaget att hålla på och klaga på fel sak när det inte har med saken att göra. Vill du klaga på religion så ok, jag kan hålla med dig på många punkter! Vill du klaga på det kyrkan gör så visst, jag kan hålla med dig på många punkter! Vill du klaga på det folk gör ”i Guds namn” kör på, jag kan hålla med dig på många punkter!

Men vill du klaga på det Gud gör måste jag tyvärr dra hårt i bromsen! Den Gud jag känner har hittills inte gjort något fel.

Tack för mig!